Kleiner Liebling

Svenssontestet
[X] Ditt efternamn slutar på -son
[X] Du känner någon som har samma förnamn som du
[X] Du känner någon (utanför din släkt) som har samma efternamn som du
[X] I din familj är ni 2 barn
[-] Du bor i villa
[X] Du bor i en tätort
[-] Dina föräldrar är mellan 35-50 år gamla
[X] Du har egen mobiltelefon
[X] Dina föräldrar har gift sig (fast är skilda nu, gills det då?)
[-] Din mamma är yngre än din pappa - fast bara sju månader
[-] Din pappa heter Lars
[-] Din mamma heter Anna
[-] Din familj har en Volvo
[X] Din familj har en silvergrå eller röd bil
[X] Du har tillgång till Internet hemma
[X] Du har ett eget rum
[X] Du har varit utomlands minst 2 gånger
[-] Du har varit på Mallorca/Kanarieöarna
[X] Du har varit i Grekland
[X] Du har varit på Öland minst 2 gånger
[X] Du har varit på husvagnssemester minst 2 gånger
[-] Din familj har en husvagn
[X] Ingen av dina föräldrar röker
[X] Din pappa är lite lätt överviktig
[-] Du idrottar flera dagar i veckan
[X] Du har husdjur
[-] Du får månadspeng
[X] De flesta i din familj är blåögda
[X] Du äter på Mc Donalds
[X] Du följer Melodifestivalen

Multiplicera antalet X med 3 för att få fram hur många % Svensson du är.

20x3 = 60% Svensson

Min styvmamma ringde just och bad om ursäkt, hennes tålamod var slut. Eller om hennes egna bekymmer växte över henne själv eller nåt..

Fy vad jag är trött, inte sovit på hela natten. Fortfarande dåligt sprutt på vattnet med...

Ett brev till min mamma, skrivet 2008-02-29 kl 04:40.

---

Livet är verkligen s-k-i-t just nu. En stor, rinnande, varm, gråbrun sörja av äcklig skit. Jag är så trött på att ha så förbannat dålig ekonomi, på att jobba på ett skitjobb tillsammans med urvackra 20-åringar med framtiden som jag borde ha haft, på att ha räkningar och skulder och en pojkvän i ett annat land och en jävla styvmamma som skäller ut mig för att jag är deprimerad och ångest som gör att jag gråter inför pappa - trots att jag har alla fyra lemmar och tak över huvudet, trött och förbannad över att ingen kan ge mig en chans att visa att jag är värd nånting, ledsen över att den bästa tiden av mitt liv tillbringas ensam, barnlös och utan att festa tillsammans med 20 av mina närmaste känner som alla älskar mig och stöttar mig i alla väder, jag är så jävla knäckt över att min dröm aldrig infriar sig. Jag hatar att jag måste tigga pengar av min mamma när jag passerat 30 och jag gråter av smärta för att jag sitter uppe 20 i 4 på natten av ren ångest över att jag mår så här.

Kort sagt: pengarna jag tvingas tigga av dig räcker inte. Jag har 7900 på banken, men 8500 som dras på måndag. Dessutom har jag inget bröd att äta hemma (fast mat i frysen iaf) och jag har dessutom tandläkaren på måndag.

Mamma, har jag ingen rätt att må dåligt? Måste jag vara glad och fortsätta kämpa bara för att så är det?

ps. Dessutom har jag inget tryck i vattnet. Men det är ju iofs inte mitt problem/fel.

Världens bästa Sanna och Christian var här ikväll förresten! De akututryckte när jag inte mådde så bra ett litet tag...

KRAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAM!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Någon har brutit sig in i mitt förråd!! Fast jag har ingen aning om nåt blivit stulet, vad jag vet finns inget värdefullt där inne. Har både en gammal crt-skärm och min gamla tv i förrådet men de var kvar. Jag hade inte gråtit om de tagit dem!

Vem förvarar värdefulla grejer i källarförrådet liksom?

Bäst idag var iaf min SonyEricsson W910i och dess intelligenta sms-skrivare.



Rätt gulligt, eller hur?

Om jag ändå hade tagit den här bilden utomhus, på ett växande körbärsträd och inte i mitt eget vardagsrum...

Jag vill ha vår nu!

Jag har just nu mellan 10-20 läsare varje dag till denna blogg. Så detta skriver jag till er. Är du också värdelös?

När jag var 21 fick jag ett jobb tack vare min skicklighet som webbkodare. Jag var verkligen duktig på HTML och photoshop och jag fick jobbet på webbföretaget just därför. Tyvärr fick jag sparken 2001 när webbubblan sprack, men det var ju inte bara jag som fick gå då.

2002 började jag plugga och jag tog en examen 2005, en filosofie kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap. Say what? tänker du kanske nu. Jo, jag vet inte heller vad man gör med den examen men den har jag iaf. Under tiden jag pluggade jobbade jag som frilans på olika ställen, bla Skill och på Stuff, som webkodare. Jag jobbade även (still do) i ODG, som jag själv är delägare i.

Vad tror du hände när jag fått min examen? Tror ni folk stod i kö för att anställa mig?

Skit på dig.

Inte ett dugg hände, jag ansåg mig ha bra kunskaper även om webb kanske inte längre var min grej. Men även om jag kanske inte riktigt hade nån aning om vad jag faktiskt ville göra så hade jag ju en examen! Och sjutusan med erfarenhet!

På hösten 2005 fick jag äntligen jobb. Tillsammans med 300 andra valdes jag ut att sitta i stockholmsförsökets kundtjänst. Javisst, fina renodlade intervjuer, men de var knappast så kräsna. Pratade du svenska och var någorlunda o-förståndshandikappad fick du jobbet. Sedan var det ett skitjobb också, fruktansvärt dåligt.

2006 fick jag jobb som säljare på ett försäkringsbolag. Där var väl urvalet lite mindre iofs, vilket jag tog som ett Jippie! i början. Efter ett tag visade det sig att de hade en otrolig omsättning på personal där. Inte så jävla kräsna de heller tydligen. Jag sa upp mig, jag hamnade i konflikt med den största idioten av de alla - chefen. Bai bai.

Så nu har jag alltså varit arbetslös sedan juli 07 tills slutet på januari, då jag slutligen fick ett jobb igen. Som telefonintervjuare. Tillsammans med 70 andra. Yay. Jag känner mig så utvald.

Det värsta med allting är att jag sitter tillsammans med 19-20-åringar som just slutat gymnasiet, bor kvar hemma och skulle lägga en vunnen miljon på att shoppa. Jag har en universitetsexamen, har jobbat på en massa olika ställen i 10 år och jag är så vansinnigt allmänbildad och flexibel att vilket j-ä-v-l-a jobb som helst skulle jag i princip klara av.

Men istället sitter jag där på det där företaget, tillsammans med folk som inte har en aning om vilka de är och vad de vill. Jag är så otroligt VÄRDELÖS att jag blir alldeles knäckt! Jag duger inte till nånting och jag klarar inte av ett dugg. Så känns det iaf.

Fast vad värre är - jag vet exakt vad jag vill göra. Jag vill öppna min egen sminkbutik. Den drömmen kommer dö innan jag får möjlighet, jag har ingen tur i livets lotteri.

Idag är det alla hjärtans dag! Som tur är ska jag inte sitta hemma och deppa ikväll utan jag åker till Berlin! Woho!

Den här filmen hittade jag på Aftonbladet, tog en skärmdump för grisen var så söt =)



Puss och kram!!

Herregud så jävla VACKERT!

Ja, jag har googlat på "Cherry Blossom".

När blommor körsbärsträden i Tokyo? Ska nog se till att jag gifter mig under de där träden... Har jag fel eller betyder inte det tur eller nåt sånt?

Hjälp, jag måste flytta snart. Jag kvävs av alla avgaser här vid hamnbron. Va fan, ta en annan väg!

Idag fick jag också lära mig ett nytt begrepp, instjärt och utstjärt! Christian kunde inte sluta garva åt mig när jag frågade vilket som var vilket. Elaka pojke!